Strömslund – Sveriges första detaljplanerade egnahemområde

Trollhättebygdens Släktforskare-Tidningen Nr. 1/1995

År 1880 kom den tyske maskiningenjören Eduard Albert, brobyggare vid Transsibiriska järnvägen, och hans ryskfödda fru, pianisten Marie Wischinsky, på turistresa till Trollhättan. De blev förtjusta i trakten och köpte omgående egendomarna Torsered och Kirten ovanför fallen där de bosatte sig i den vackra villan Strömsberg.

Albert blev anlitad som expert vid bygget av Kung Oscars bro, som 1889 band samman östra och västra sidorna av älvstranden. På östra sidan ägdes nästan all mark av Trollhätte Kanalbolag som inte tillät någon att friköpa sin tomt. Genom brons tillkomst kunde många arbetare i Trollhättan köpa sig tomtmark på västra sidan, där marken tillhörde Vassända-Naglums socken. Framför allt mark på hemmanen Arvidstorp och Kirten, som ägdes av ingenjör Albert, blev eftersökt. Bland dem som byggde där fanns bl a min farfar. Jag har fortfarande köpe- och lånehandlingarna kvar, även om huset nu är rivet.

Albert insåg snabbt att här behövdes ordning och reda. På eget initiativ lade han grunden till den nya egnahemskolonin och hjälpte nybyggarna på olika sätt, bl a genom att upprätta en byggnadsplan och en ordningsstadga. Han hjälpte dem även
ekonomiskt med lån, både ur egen ficka och via Trollhättans Sparbank. Med egen arbetsinsats kunde en händig man bygga sitt hus för ca 1.000 kronor. Tomtarrendet var 27 kronor/år för de 600 kvadratmeter, som en tomt i regel omfattade. År 1902 bodde redan 1.300 personer i Strömslund.

Byggnadsplanen delade in området i kvarter med åtta tomter vardera. Boningshusen, mestadels relativt enkla 1 ½ – planshus med sadeltak och träpanel, målad i ljus oljefärg, och ofta med glasverandor, frontespiser eller trapphus, byggdes mot gatan med planteringar innanför. Ekonomibyggnaderna, dass, svinhus och vedbodar, byggdes i ett plan av faluröd träpanel och samlades mot rensningsgränder, i folkmun kallade ”slaskegator”, i det inre av kvarteren, där hämtning av latrin och sopor kunde ske utan passage över tomterna. Albert lade stor vikt vid de sanitära förhållandena. Han anlade sköljinrättningar för tvätt och brunnar, sprutbodar och branddammar för att minimera riskerna vid eldsvådor.

Albert var kulturellt intresserad. Han gav kvarteren namn ur vår fornnordiska gudasaga, Tor, Frej, Idun, Gefion etc. Han skänkte tomter till ideell verksamhet som bedrevs av kyrkor och nykterhetsföreningar, och bidrog till skapandet av Husägareföreningen, vars ”vi-anda” ännu lever kvar i Strömslund.

Ingenjör Albert har själv sammanställt en ”Illustrerad redogörelse för Egna-Hems-kolonin Strömslund vid Trollhättan” och dess tillkomst. En nyutgåva av denna togs fram till Strömslunds 100-årsjubileum 1989.

 Anna-Lisa Berglund