Händelser i Bohuslän från 1658 till 1799

1658 Erik Dahlberg skildrar i en teckning Karl X Gustafs intåg på Bohus. Kungen Befinner sig i den vimpelprydda slupen på älven medan salut skjuts från fästningen. (Ur Bohuslän – bildverk, 1956. Cullberg, Bohuslän – ett gränslands historia, sid. 65).

1658-03-27 Till Bohusläns först svenske landshövding utses generalmajor Harald Stake (Fredberg, gamla Göteborg, Del II, sid. 50).
Länsstyrelsen tar sitt säte på Bohus fästning.

När svenskarna övertar administrationen av Bohuslän finns cirka 600 stora och små fartyg i sysselsättning. Detta antyder sjöfartens och handelns omfattning under den danska tiden.

Sidan 3

1658 Kartograf Kjettil Classon Felterus upprättar i samband med fredavtalet en karta över Bohuslän och de västra delarna av Dal och Västergötland.

Felterus är en av sin tids driftigaste lantmätare och Bohuslän är ett av de landskap han särskilt arbetar med.

1658 Danmark fördröjer uppfyllandet av fredsvillkoren i Roskilde. Det medför att Karl X på sommaren attackerar danskarna genom att överraskande överfalla och ta över Korsör i avsikt att ta Köpenhamn. Kungen uppger dock tanken på stormning och påbörjar en belägring av den danska huvudstaden.

1659 Marstrand anfalls av norrmännen. Attacken slås tillbaka.

1660-02-13 Kriget mellan Danmark och Sverige avslutas i och med Karl X Gustavs plötsliga död.
Därmed är det femte dansk-svenska kriget slut. Sverige får i freden ge Trondheims län och Bornholm
tillbaka till Danmark.

I Sverige tar en förmyndarregering hand om styret då Karl X:s Karl Gustav är endast 4 år.

De svenska trupperna som finns i Danmark flyttas till Sverige. Bland dessa finns fem tyska värvade
regementen, av vilka tre förläggs i Skåne och Blekinge och två i Bohuslän, omfattande cirka 600 man.

I Bohuslän tas 784 hemman i anspråk för manskapets inkvartering. Kontant avlöning utgår av de
medel som bönderna annars skulle ha betalt i skatt.
Konflikter uppstår mellan de inhysta tyska knektarna och de bohuslänska bönderna.

Sidan 4

1661-05.. Harald Stake skriver till Krigskollegium och beskriver de eländiga förhållandena i
Bohuslän.

De har på vissa ställen gått så långt att bönderna har övergivit sina hemman. Skrivelsen resulterar
i ett beslut av regeringen att de tyska trupperna skall återföras till sitt hemland.
Detta sker sjöledes, bland annat från Fjällbacka.

I slutet av året förläggs svenska trupper i Bohuslän. Det är två kompanier av ett nyuppsatt förband,
Bohuslän-Jämtlands Kavalleriskvadron, samt två kompanier av ett annat nybildat förband,
Skåne-Bohuslän-Jämtlands Dragonregemente.

Dessa kompanier om totalt 500 man bilar grunden för Bohusläns regemente.

1661 Fästet på Kyrkogårdsholmen vid inseglingen till Göteborgs benämns Nya Älvsborg.

1661-10-28 Fredsavtalet mellan Sverige och Norge undertecknas på gården Nässlebacka i Naverstad.
I Bohuslän skall norsk lag tillämpas under 20 år framåt. I avtalet beslutas att Enningdalen skall tillhöra Norge.

1661 Några adelsfamiljer i Bohuslän säljer sina egendomar och flyttar till Norge. Det gäller bland annat
överste Johan Firichs (Ferix), ägare till Åby säteri, och Peder Bagge (den yngre), ägare till Holma och
Torreby säteri.

Johan Firichs säljer Åby säteri till Margareta Huitfeldt på Sundsby. (Johnsen, sid 156) (Losman, sid 18,31, 35,36,39) ( Se även TA, LP 1993-10-08).

1662 En ny (liten) sillperiod utanför Bohuslän börjar. Fisket får dock mest lokal betydelse.
Dess varaktighet blir bara cirka 10 år.

1664 Olof Knape föds på Käringön. Olof är son till fiskare Nils Knape. (LP 1997-02-07).

Sidan 5

1664-01-22 Margareta testamenterar all sin egendom till ”Hans kongli Maj:ts Axademie eller Gymnasio”
i Göteborg.
Avkastningen från fonden, som av Karl XI år 1694 får nytt namn: Kungliga och Hvitfeldtska stipendieinrättningen, skall gå till underhåll för studerande från Bohuslän. (Thomas Andersson; LP 1993-10-08)

1666-10-13 Kunglig Maj:t utger ett reglemente för sillfiskets bedrivande. Utlänningar förbjuds att idka
sillfiske, om de icke har erhållit medborgarskap i någon stad. (Bohusläns Historia, sid 227) (Skånes Hembygdsförbund 1976, sid 80).

Genom förordningen blir hamnarna Göteborg, Kalvsund, Marstrand, Mollösund, Gullholmen och Lysekil
de hamnar i Bohuslän dit fisk skall inlevereras för vidare försäljning. (Bohusläns Historia, sid 227).

1667-05-23 Fiskeläget Strömmen vid Strömsåns utlopp i norra Bohuslän ges köpingsrätt.

Ett tragiskt kalendarium för Bohuslän

1669 Denna sommar börjar häxprocesserna i Bohuslän.

En särskild kommission för rannsakning om trolldomsväsendet tillsätts bestående av guvernör Harald Stake, biskop Zackarias Klingstjerna, guvernören i Göteborg Per Sparre och presidenten där,
Magnus Gripenklo.

Sidan 6

1669 I Marstrand beskylls några kvinnor för att ha skrämt bort sillen från stadens närhet genom häxkonster. De skall ha placerat ”kopparhästar” i havet som gör att sillen ej återvänder förrän dessa hästar är borttagna. Domen faller den 6 augusti och dödsstraff utfärdas. Från Marstrand sprider sig
häxjakten till fastlandet med börja i Kungälv. (Losman, sid 19, 106 ff)

De bohuslänska troldomsprocesserna äger fram till 1672 och får en ganska betydande omfattning. Offrens antal torde ha varit cirka 40, mest kvinnor.

1672-11-.. Göta hovrätts sista domar rör Bohusläns avkunnas.
Därefter upphör häxprocesserna, som vi med Sten Kristianssons ord kan kalla den ”psykiska smittan”.

1672 Fiskeläget Strömmen får stadsprivilegier under namnet Strömstad.

1673 Karl XI Gustav blir kung, 17 år gammal.

1675-09-11 Danmark förklarar Sverige krig. Danskarna planerar anfalla samtidigt i Skåne och i
Bohuslän. (Nils Modig, Strömstad Gränsstad, sid 48)

Danskarna gör strandhugg bland annat i Harestad socken. Det är troligen samma eskader som i
september under ledning av amiral Markvard Rodsten blockerar Göteborgs hamn.

1675-10-.. En norsk här under befäl av Ulrik Fredrik Gyldenlöwe går över Svinesund in i
Bohuslän. Därmed startar den så kallade Gyldenlöwefejden, som hårt drabbar bland annat
Bohuslän, Dalsland och nordvästra Götaland.

1676-06-26 Norrmännen tar Uddevalla och Vänersborg som bränns ned, liksom Åmål. Ett stort antal gårdar i Dalsland och Västergötland förhärjas. I första hand bränns alla militie-, krono- och ämbetsgårdar och alla bondgårdar där ägaren ej vill eller ej kan betala brandskatt.

Norrmännen går ändå till Lidköping och plundrar Levene herrgård samt bränner ned Mangusberg i Flo socken. Gyldenlöwe får lyckligtvis nya order att gå mot Göteborg för att tillsammans med den holländska flottan erövra staden.

1676-07-20 Gyldenlöwe börjar belägra Bohus fästning, där försvaret leds av Harald Stake. Ett anbud om kapitulation från Gyldenlöwe avvisas av Stake på ett synnerligen tydligt sätt:
”Sittande skitande fick jag Ditt brev
Ju mer jag läste, ju mer det drev.
På marken fanns intet löv
Jag tog Ditt brev, torkade min röv.”

Sidan 7

1676-12-04 En vändpunkt i kriget sker i det blodiga slaget norr om Lund där svenskarna segrar.
Totalt stupar enligt Rutger von Ascheberg 8.933 man. I slaget deltar bland andra bohuslänska trupper. (Alf Åberg, Kampen om Skåne, sid 99-102)

Striderna i Bohuslän fortsätter dock där Gyldenlöwe mest är i Uddevalla.

1679-08-22 Fredsavtal avtalas mellan Danmark och Sverige i Fontainebleau via den franske kungen Ludvig XIV. Sverige får behålla sina av danskarna erövrade städer.
Karl XI förmäls med Ulrika Eleonora, syster till kung Kristian V. Det sjätte dansk-svenska kriget är slut.

1679 Karl XI utser Rutger von Ascheberg till guvernör i Bohuslän.

1680 Viceamiral Werner fon Rosenfelt får i uppdrag att på lämpligt ställe på kusten anställa kronolotsar med ensamrätt till lotsning. Lotsyrket kan från detta år betraktas som statligt anställda. Därmed kan även lotsverket i Sverige ses som grundat. (Claes Krantz, Havets makter, sid 238) (Artur Uhrberg, Kosteröarna, sid 70)

1680 Karl XI driver på riksdagen igenom en reduktion som berövar högadeln nästan hälften av dess jordbesittningar. Adeln blir ett rent byråkratiskt stånd. Sveriges ämbetsmannakår har börjat ta form.

Intäkterna från de indragna godsen går till Kronan och Indelningsverket för bildandet av de så kallade rotesystemet.
Därmed är den indelta armén, karolinerna, bildad. Varje soldat får ett eget torp.

1682 Karl XI skapar ett nytt militärt organisationssystem – Indelningsverket.
Indelningsverket ser till att en eller flera gårdar går samman och bildar rusthåll och rotar som ansvarar för en ryttare, en soldat eller en båtsman som de avlönar och ger ett soldattorp. Bönderna slipper på så sätt själva bli utskrivna som soldater.

1685 Karl XI:s indelningsverk är fullt genomfört i Bohuslän.
Organisationen kommer, med bara smärre förändringar, att bestå i mer än tvåhundra år. (Bohusläns Regemente och dess hembygd 1962, sid 113) (Stångenäs Kompani, sid 10)

Sidan 8