Konservindustrin i Bohuslän Sidan 19
Bohuslän från år 1900 Sidan 25
Bohuslän från år 1800
Sidan 15
1800 Trollhätte kanal öppnas. Detta möjliggör för fartyg att ta sig från Göteborg till Vänern via slussar i Lilla Edet, i Trollhättan och vid Vänersborg.
1803-1805 Under dessa år görs systematiska sjömätningar i Bohuslän.
1805 Gustaf IV Adolf ansluter Sverige till den stora europeiska koalitionen mot Napoleons nygrundade kejsardöme och beger sig med en armé till Pommern, men skördar inga lagrar i kampen. (STF 1948, sid 41)
1807-1808 Denna fiskesäsong är den sista i den stora sillperioden i Bohuslän.
De minskade sillfångsterna resulterade i att många av skärgårdsborna lämna fiskelägena för att söka sin utkomst på annat håll. (Johan Pettersson, Skärgårdsverken i Bohusländ, sid 8) ( Sandahl, Trangrumsstriden, sid 32)

1808-03-14 Gustaf IV Adolf utfärdar, i strid med gällande författning, en nådig kungörelse om ett svenska lantvärn.
Kungens första tanke är att sätta upp ett lantvärn på 60 000 man, men på generaladjutantens föreställningar om omöjligheten att anskaffa vare sig gevär, kläder eller befäl till denna styrka medgav han att endast 30 000 man skulle enrolleras. (Fredberg, Det gamla Göteborg, Del II, Lantvärnet, sid 64-66)
Sidan 16

1808-03-15 Kunglig Maj:t förklarar ”krig emot Konungen i Dannemark”. Given på Stockholms Slott den 15 mars 1808.
1808-03-26 Gustaf IV Adolf utfärdar föreskrifter för lantvärnets organisation: Inom Göteborg och Bohus län skall uppsättas tre bataljoner, varav en i Göteborg. Varje bataljon skall utgöras av fyra kompanier och varje kompanis styrka skall uppgå till 150 man. (Kungliga Bohusläns Regemente och dess hembygd 1962, sid 20)
1808-11-19 Länskungörelse: Förbud att lossa skott inom Skärgården och därigenom skrämma Sillen. (Östen Sandell)
Det utfärdades även ett vite av inte mindre än femhundra daler silvermynt. (Claes Krantz, Vinterland, sid 111-115)
1809 Landshövding Johan Leonard Belfrage klagar för Kunglig Maj:t över sillfiskets misslyckande i Bohuslän och lyckas utverka spannmålsunderstöd åt länets fattiga invånare. (Kungliga Bohusläns Regemente och dess hembygd. Del II, sid 36)
1814-01-14 Freden i Kiel sluts mellan Danmark och Sverige. Sverige erhåller Norge och ländernas förenas i en union. Rügen tillfaller Danmark.
I Norge vill man dock ej underkasta sig. Dessa åsikter delas av ståthållaren prins Kristian av Danmark. För Sverige återstår inget annat än att med våld genomföra fredens bestämmelser.
Sidan 17
1814-08-02 Kronprins Carl Johan Bernadotte ger armén order att gå över Svinesund.
Redan efter ett par veckor är operationen avslutad och 14 augusti 1814 avslutas kriget genom avtal i Moss. Christian Fredrik avsäger sig den norska kronan.
Bohusläns Dragonregemente deltar i den svenska attacken mot Norge. Detta är den sista krigsinsats som bohuslänningarna gör.
1820 cirka Engelska företag börja köpa hummer i Bohuslän.
Firma Richard Appleton & Co öppnar trafiken med levande hummer mellan England och Bohuslän. (Claes Krantz, Vinterland, sid 26)
1822 Den första badortsanstalten i Marstrand anläggs av handlade Andreas Svahn som på Koön inköper en del från sillfiskperioden åren 1747-1808 kvarstående salteribyggnader samt inreder desamma till badort efter mönster från Gustafsberg i Uddevalla. (Eskil Olán, Marstrands historia, sid 217)
1823-08-15 Hjulångaren BRAUT ANUND är det första ångfartyget på västkusten. Fartyget besöker Kungälv. (Kustångare, sid 13-14) (Skärgårdstrafiken i Bohuslän, sid 9)
1825 William Thorburn börjar i Uddevalla driva rederiverksamhet och havreexport. (Sveriges äldsta företag, sid394) [Anm: William Thorburn, född 1780]
1826-08-02 Uddewalla Weckoblad utkommer med sitt första nummer. Anders Johnsson, född i Fiskebäckskil, är ansvarig utgivare av tidningen.
Tidningen kom att leva vidare till och med 1883. Den hade då bytt namn sju gånger och hette Bohusläns Tidning då den lades ned. Den siste ägaren var Carl Gabriel Malmgren, far till Ture Malmgren som 1878 startade Bohuslänningen. (uddevallabloggen.se)
1827 i Strömstad uppförs ett nytt varmbadhus. (Birger Strandell, Strömstad, sid 95)
1828 Johan Albrecht Pripp grundar Pripps i Göteborg. Johan arrenderar det Bremberska bryggeriet av Brembergska arvingarna efter änkan Christina Brembergs död. Johan är arrendator i 16 år innan han för en köpeskilling av 7.500 riksdaler blir ägare till sitt eget bryggeri i 12 Roten n:o 57 vid Stampen.
(GP 2001-12-22)
1830 Göteborg som badort startar genom att badhus anläggs vid Skeppsbron av ett bolag med kommerserådet Olof Wijk i spetsen. (Claes Krantz, Sommarland, sid 52)
1830 Carl Adolf Thudén väljs till kyrkoherde i Bro. Han har tidigare varit lärare vid Gustafsbergs Barnhusskola. Carl Adolf Thudén är särskilt intresserad av skälväsendets utveckling på Stångenäset. Han lyckas få till stånd folkskolor i samtliga fyra församlingar. Detta trots mycket missnöje från befolkningens sida. Många klagoskrifter riktas mot ”den galne prästen” som han kallas för sitt ”veleri” med att bygga skolhus. Att prosten vill upprätta skolor och anställa lärare, när befolkningen saknar nöjaktiga bostäder och skälig lön för sitt arbete, anses som höjden av galenskap.
Sidan 18
1830 Köpman Johan Gabriel Mollén bosätter sig i Lysekil. Molléns huvudsakliga verksamhet blir till en början hummerhandel.
Lysekils moderna historia börjar räknas från Molléns ankomst. Mollén bygger sitt bostads-och handelshus vid det som senare kalls Konsulliden.
1832 Johan Gabriel Mollén får under sex åt förordnande som lotslöjtnant. Under denna tid införskaffar han heldäckade lotsbåtar till varje lotsstation, vilket räddar många liv och fartyg. Mollén låter bygga inseglingsbåkar, prickar ut grund samt omarbetar och förbättrar fyren vid Marstrand och gör upp förslag till Hållö fyr. (Knuth Hansson, sid 62) (LP 1993-08-18)
1834-07-26 Kolera utbryter i Göteborg. Karantänkommissionen tillkännager att fartyg och båtar, kommande från nämnda stad eller andra städer och orter i Göteborgs och Bohus län, skall undergå karantänsbehandling. Farm till årets slut avlider i länet 4.650 personer. (Lönnroth, Ny svensk historia, 1810-1872, sid 98,103) (Johan Pettersson, Trankokeriet Kålhuvudet, sid 101 -106)
1836-02-27 Kunglig Maj:t beslutar att förunna Lysekil privilegier såsom en av stad oberoende köping.
1841-1842 Fyrar tas i drift på Vinga, Hållö, Buskär och Böttö. (Claes Krantz, Göteborg och Bohuslän, sid 227) (Claes Krantz, Västkus, sid 176) (Anton Uhrberg, Kosteröarna, sid 77) (Claes Kranzt, Sommarland, sid 73: Hållö tas i drift 1842.) (Svenska Fyrsällskapet, Blänket 2004:2, sid 14: Hållö tas i drift 1842.)
1842 Nils Ericsson och handlande C.A. Kullgren från Uddevalla startar stenhuggeri på Malmön. (Sveriges äldsta företag, sid218) (Knuth Hansson, sid 143) (Claes Krantz, Göteborg och Bohuslän, sid 348) ( Erik G. Gunnarson, del I, sid38)
1842-1845 Axel Emanuel Holmberg ger ut Bohusläns historia och beskrivning.
1844 Grebbestads första badinrättning anläggs av handlande A.J. Lundblom. (Skärgårdsstrafiken i Bohuslän, sid 28,30)
1846 Den viktiga lagen om näringsfrihet antas. Lagen gör att lokalbefolkningen får ökade möjligheter till förtjänst från andra verksamheter än fiske, frakt och jordbruk. Det är nu möjligt att starta handelshus utanför städerna. Staten bidrar med pengar till anskaffning av bättre båtar för storsjöfisket, så kallade premiebåtar.
Sidan 19
1846-07-01 Johan Gabriel Mollén startar badinrättningen Lysekils Badhus AB. (Sveriges äldsta företag, sid 641) (Knuth Hansson, sid 127))
1847 Detta år blir ett nödår utan like i Bohuslän. Bönderna har sädesbingarna tomma, ingenting finns att äta och ingenting finns att så.
För Bro socken bildar Carl Adolf Thudén en undsättningskommitté som lånar såsäd från andra håll i landet och går i borgen för att lånet återbetalas.
1848-05-.. Ångfartyget UNIONEN börjar trafikera sträckan Göteborg-Marstrand-Svanesund-Uddevalla-Lysekil-Strömstad-Fredikshald. UNION är den första ångbåt som under sommaren har reguljär trafik längs hela Bohusläns kust. (Claes Krantz, Människor i sommarstad, sid 165-166) (Claes Krantz, Sommarland, sid 72) (Uddevalla Stads Historia, del II, sid 485) (AL, Posthistoria)
1850-12-31 På Stångenäset – Brastad har detta år 1 945 invånare, Bro har 2 433, Fiskebäckskil har 812, Grundsund har 555, Lyse har 1 867 och Lysekil har 588 invånare. (Bohusläns Historia, sid 324-325) ( Hörman, Lysekil, sid 48)
1852-10-..